Torsdagen den 6/1-2011 kl. 13:32 föddes vår lillprins Karl Olov Elliott Almqvist. Han vägde 1623g och var 42cm lång, i v 36+4. Denna lille kille var speciell från första stund.
Elliott föddes med sex tår på vänster fot, troligtvis saknad av ett underarmsben på vänster arm vilket resulterade i att hans hand satt i 90graders vinkel från denna korta lilla arm. På denna vänstra hand saknades funktion och han saknade tummen. Hans högra hand var lite böjd, funktion fanns i alla fingrar utom tummen. Man upptäckte även ett litet hål i hans hjärta, som sades vara ofarligt. Han hade problem med andningen och låg först i respirator men fick sedan byta till CPAP (en maskin som ger ett konstant lufttryck så att lungblåsorna ska hålla sig vidgade).
På grund av hans skönhetsfel skickades ett blodprov på kromosomanalys. Veckan efter han föddes fick han diagnosen Trisomi 18 / Edwards syndrom. Denna diagnos är inte förenad med liv, läkarna kunde inte säga om han skulle överleva en dag eller ett år ytterligare.
Onsdagen den 19/1-2011 kl. 03:22 ringde telefonen, Elliott hade blivit dålig. Vi rusade upp till honom, han fick full syrgas men orkade inte hålla syresättningen, tillslut började hans puls sjunka. När klockan var 04:15 dödförklarades vår lille älskling. Då hade vi suttit och hållt honom i 45 minuter och sakta men säkert känt livet rinna ur honom.
Ni som vill veta mer om Elliotts diagnos kan läsa mer här:
http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/trisomi18-syndromet
Läser med gråten i halsen. Vet så väl hur det är att sitta och se sitt barn försvinna från jordelivet. Det ska ingen förälder behöva gå igenom...
SvaraRaderakram från Arvids änglamamma Annika (Tetran)
sitter å läser flera gånger å tårarna sitt i halsen det kommer några dådå när man tänker på det som ha hänt.
SvaraRaderaSom annika sa Det här ska ingen förälder behöva gå igenom...
kramar Mikaela & lilleman Jonathan
Jag blir så lessen och jag börja gråta när jag läser om er lill prins Elliott .Det är som Mikaela skriver ingen föräldrar ska behöva gå
SvaraRaderaigenom de som ni har gjort .
kram i från Mikaelas mamma och Jonathans mormor.
22 februari 2011 22.20
Jag kan verkligen inte hålla tillbaka tårarna :(
SvaraRaderaJag tänker verkligen på dig varje dag o vilken mardröm du fåttgå igenom.
Jag saknar dig min vän! Puss
Jag är så ledsen att detta hänt dig och att det händer överhuvudtaget. Man tror aldrig att något sånt ska hända, man tror att en graviditet endast ska vara fylld av lycka.
SvaraRaderaJag vet egentligen inte riktigt vad jag ska skriva, vill bara lämna en kram och att du ska veta att du inte är ensam.
Usch de är så hemskt detta som hänt er och lille Elliot. Jag tänker på er så ofta och kan inte hålla tillbaka tårarna! Nog för att detta inte är en tröst.. Men du ska veta att jag sörjer med er! Jag hoppas att allt endag blir så bra som de kan bli! Också är du/ni varmt välkomna att hälsa på i Dorotea när du väl känner för det! Massa mssa stryke kramar till dig <3
SvaraRaderaVäldigt fin blogg du har. Jag har inga ord att trösta med och vet inte vad jag ska skriva mer än att er son är så vacker och jag hoppas att han leker i himlen med alla barn som så orättvist fått lämnat jorden alldeles förtidigt.
SvaraRaderaKRAM
Hittade din blogg via familjeliv. Ni sitter jag och gråter. Så fruktansvärt att det går inte att förstå... Tänker på er. KRAMAR Malin
SvaraRaderaVilken fin blogg du har. Hittade den via LadyBonds blogg. Elliott var en underbart söt liten kille och det gör ont i mig att ni inte fick behålla honom. Ingen skall behöva gå igenom något sånt här.
SvaraRaderaAll styrka till er.
Kramar från Linda, en annan änglamamma
Beklagar så att er lilla kille inte fick stanna hos er..Ingen borde behöva uppleva att säga farväl till sitt barn,det är bara grymt..
SvaraRaderaMen samtidigt så vill jag säga grattis till er lilla son,han var så fin..
Kramar
Hej hittade hit genom en annan änglamammas blogg. Och jag vill beklaga att er son inte fick stanna kvar hos er. Jag ser att han är född samma dag som min son, som inte heller finns hos oss. Och det gör ont att se att vi är så många som delar det ödet.
SvaraRaderaMåste säga att det är otroligt vackra bilder på er son! Han var verkligen fin!
Många Kramar från en mamma med tre barn i himlen
Tårarna strömmar när jag läser om din lille Elliot. Livet är så ofantligt orättvist ibland, det finns inte ord... Det gör verkligen ont i hjärtat att tänka på er förlust, att förlora ett barn är något ingen förälder borde behöva gå igenom. Kramar till er!
SvaraRaderaHej, hittade hit via en annan änglamammas blogg. Kan inte heller läsa det här utan att gråta. Vet känslan av att sitta med sitt barn och se hur han kämpar för livet men till slut inte mera orkar. Håller med alla andra att det är verkligen ingen som borde veta hur det känns att förlora sitt barn!
SvaraRaderaKramar från en nybliven änglamamma!
Jag kan inte hålla emot tårarna.. Vill inte läsa sånt här, vill inte att sånt här ska existera!! Stackars små barn, små oskyldiga barn och kärleken en förälder har till sitt barn!!
SvaraRaderaJag hamnade här av en slump, och nu sitter jag och gråter. Jag har inte förlorat något barn, men jag har fött ett. Jag tror att alla som har barn kan förstå det fruktansvärda i att förlora det. Jag är oerhört tacksam att jag har mitt barn hos mig, och jag önskar verkligen att alla föräldrar fick ha det så.
SvaraRaderaTårarna kunde inte hållas tillbaka efter att ha läst igenom din blogg, har själv två små troll och en till i magen och kan inte riktigt förstå de ni går igenom tror att man bara gör det om man får gå igenom det! ni är otroligt starka!
SvaraRaderaTårarna rinner när jag läser detta,. Det är redan 13 år sen vi förlorade vår förstfödda dotter i trisomi18. Hon levde i 35 dagar men sen orkade hon inte kämpa mer. Ingen ska behöva gå igenom något sådant. Kan fortfarande inte förstå varför.
SvaraRadera