Haft en kanon helg i Umeå. Ätit god mat och bara njutit. På samma gång som jag verkligen hade velat stanna så är det skönt att vara hemma igen.
Börjar min inskolning imorgon på det nya jobbet. Ska bli roligt att få prova något helt nytt. Jobbar i fyra-fem veckor, sedan går det en halv vecka och vi åker till Turkiet! Kan inte beskriva med ord hur mycket jag längtar!
Jag borde hålla tyst, men jag kan inte. Jag har svårt för att berätta hur jag känner, vad jag tycker. Det har blivit så mycket svårare efter Elliott. Jag vet inte om det är rädslan över att göra någon besviken, arg och ledsen. Hade möhippa i helgen, till min (enbart min) besvikelse så förstod jag aldrig det. Jag vill be om ursäkt till mina systrar för att jag aldrig märkte det, för att jag trott att det skulle bli mer än så. Ni får inte bli ledsna eller besvikna på mig, jag visste helt enkelt inte.. Jag älskar er så mycket och jag är världens stoltaste syster som har er två vid min sida. Jag hade bara förväntat mig lite mer.. kanske..
Men tack ändå för en otroligt mysig kväll, det fina vädret, det underbara sällskapet och den goda maten gjorde sitt. Imorgon är det bara en månad kvar till MIN STORA DAG, det pirrar smått och härligt i maggropen ;)
7 juli 2011
Home sweet home. Kom hem till fina Obbola igår kväll. Idag har jag legat och solat i princip hela dagen. Hann även med en kort shopping med lillasyster när hon slutade jobba. Hittade dock ingenting så imorgon blir det en sväng vid Coop och på lördag blir det att göra stan.
Har en del saker som måste fixas till bröllopet. Har inte riktigt fattat att det bara är lite drygt en månad kvar tills jag blir Fru Almqvist! Budade på en underkjol till brudklänningen så den väntar där hemma, ska bli spännande att se om jag kan ha den. Håraccessoarer ska köpas och lite mer dekorationer. Bästaste kusinen hittade mina brudskor i England, så nu hoppas jag verkligen att de passar.
Nu blir det snart att mysa ner sig i soffan under en filt. Jag och min älskade pappa har vår egen lilla tradition. Så länge jag kan minnas har vi sett Clintan tillsammans, om och om igen. Igår blev det Sudden Impact, ikväll något annat. Det är underbart att ha något som bara är vårt, då jag får vara liten igen, bli pappas flicka.
Min älskling, min lillprins, skulle ha fyllt 6 månader igår. Tänk att ett halvår kan rusa iväg bara sådär. Ibland känns det som om det är 10 år sedan, ibland som igår och ibland som om han aldrig funnits. Jag har mina dagar, de går upp och ner. Somliga dagar lyser solen i mitt ansikte och jag känner hans värme, andra dagar rinner tårarna och smärtan gör sig påmind. Smärta. Ont. Panik. Så känns det.
Jag tror inte jag är ensam, eller jag vet att jag inte är ensam. Om att sakna och känna sorgen. Min lilla bebis, min fina Elliott. Älskad och saknad. Aldrig glömd.
Har en del saker som måste fixas till bröllopet. Har inte riktigt fattat att det bara är lite drygt en månad kvar tills jag blir Fru Almqvist! Budade på en underkjol till brudklänningen så den väntar där hemma, ska bli spännande att se om jag kan ha den. Håraccessoarer ska köpas och lite mer dekorationer. Bästaste kusinen hittade mina brudskor i England, så nu hoppas jag verkligen att de passar.
Nu blir det snart att mysa ner sig i soffan under en filt. Jag och min älskade pappa har vår egen lilla tradition. Så länge jag kan minnas har vi sett Clintan tillsammans, om och om igen. Igår blev det Sudden Impact, ikväll något annat. Det är underbart att ha något som bara är vårt, då jag får vara liten igen, bli pappas flicka.
Min älskling, min lillprins, skulle ha fyllt 6 månader igår. Tänk att ett halvår kan rusa iväg bara sådär. Ibland känns det som om det är 10 år sedan, ibland som igår och ibland som om han aldrig funnits. Jag har mina dagar, de går upp och ner. Somliga dagar lyser solen i mitt ansikte och jag känner hans värme, andra dagar rinner tårarna och smärtan gör sig påmind. Smärta. Ont. Panik. Så känns det.
Jag tror inte jag är ensam, eller jag vet att jag inte är ensam. Om att sakna och känna sorgen. Min lilla bebis, min fina Elliott. Älskad och saknad. Aldrig glömd.
Facing your fears.
Svärmor ringde. Hon ville ha sällskap till Ö-vik imorgon och titta i affärer. Jag sa ja, vore superkul. Jag lägger på luren och det knyter sig i magen på mig.
Att möta sin rädsla. Det är det jag ska göra imorgon. Mitt hjärta slår hårt nu, kommer jag bryta ihop imorgon eller kommer jag klara detta? Det är två år sedan jag var där sist, men mardrömmarna finns kvar.
Jag tänker sätta mig i bilen imorgon och bita ihop. Någon gång måste jag ta steget och möta det som en gång var min värsta fiende. De som känner mig vet vad som hänt, vet varför jag rymde därifrån, hoppade av min utbildning och i princip sprang hem.
Än idag kan det komma över mig. Jag skyller på att jag var ung och dum. Naiv, blåögd, dum? You name it.
Imorgon ska jag möta min rädsla. Tänk om jag springer ihop med någon jag en gång kände, tänk om allt slår tillbaka.
Jag tar ett djupt andetag, och ännu ett. Jag är stark, jag är inte rädd.
Att möta sin rädsla. Det är det jag ska göra imorgon. Mitt hjärta slår hårt nu, kommer jag bryta ihop imorgon eller kommer jag klara detta? Det är två år sedan jag var där sist, men mardrömmarna finns kvar.
Jag tänker sätta mig i bilen imorgon och bita ihop. Någon gång måste jag ta steget och möta det som en gång var min värsta fiende. De som känner mig vet vad som hänt, vet varför jag rymde därifrån, hoppade av min utbildning och i princip sprang hem.
Än idag kan det komma över mig. Jag skyller på att jag var ung och dum. Naiv, blåögd, dum? You name it.
Imorgon ska jag möta min rädsla. Tänk om jag springer ihop med någon jag en gång kände, tänk om allt slår tillbaka.
Jag tar ett djupt andetag, och ännu ett. Jag är stark, jag är inte rädd.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)