21 juni 2011

En konstig känsla har infunnits sig i kroppen. Kan det vara kilona som rasar? :)

Jag och älskling har börjat med Naturdiet, vi började igår. Hittills har det gått bra, visst har vi fuskat lite med mat, men inte säger man väl nej när kusin bjuder på mat? Jag hoppas att det kommer gå vägen, att jag kommer tappa litegrann iallafall. Vill ju se ut som en prinsessa på bröllopsdagen inte som en padda ;)

I övrigt blir livet en aning lättare för varje dag. Lite lättare att andas. Det kan ibland störa mig att vissa tror att "Ja men nu har det gått nästan ett halvår sedan han dog, nu borde ni ha slutat sörja och gått vidare". Usch vad irriterad jag blir. Jag sörjer så länge JAG vill!

Älsklingen och Zelda sitter och myser. Hon är så söt när hon sträcker sig upp mot honom och duttar sin nos mot hans mun, en liten kattpuss fick han, sedan kryper hon ihop i hans famn och somnar. Vi har världens finaste kissemiss!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar