Jag drar en lättnadens suck. En sten har lyft från mitt bröst. Jag vet inte om du/ni läser min blogg men jag är glad att jag lyckades igår. Jag har tvekat på om jag skulle säga något eller om det bara skulle vara vår ensak men jag är glad att jag får dela denna dagen med er.
Svärmor och svärfar bjöd med oss till stugan i Marsvik till helgen i samma veva som jag bad dem äta tårta med oss på fredag. Lilla underbara älskade ängeln fyller ett år och det ska självklart firas. För även om han inte finns här så är han trots allt vår son. Blir skönt med en lugn helg, kommer nog vara några jobbiga dagar därikring.
Tänk att det redan gått ett år snart sedan vår lillprins kom till världen! Helt otroligt vad fort tiden gått. Vi pratade igår, jag och maken, lika väl som att vi saknar Elliott så är nog allt man kunnat göra med en bebis det vi saknar mest. Hur livet hade sett ut och varit liksom.
Om två veckor är jag i Luleå. Känns så pirrigt och roligt! Finns så mycket att skriva om hur det känns men det är svårt att skriva ner känslor. Tänk att jag ska bli sjuksköterska, jippi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar