Två månader.

I två månader, två långa månader har du varit borta. Jag låg vaken inatt, såg klockslaget då personalen på Barn 4 Ringde och sa att du blivit sämre. Jag hann aldrig till klockslaget då du gick bort, innan dess hade jag gråtit mig till sömns.

I två månader har jag saknat, sörjt och burit tomheten efter dig. Jag kämpar så för att hålla tillbaka tårarna och tänka att detta var det bästa som kunde hända, men jag gråter och tänker varför? En mor ska aldrig någonsin behöva förlora sitt barn, en mor ska aldrig behöva anordna en begravning och sedan se sitt barn sänkas ner i marken för den sista vilan.

Jag hade besök nyss av Thea, Gry och Loke. Det är en underbar känsla att faktiskt kunna njuta av andras glädje, av andras solstrålar. Thea sa något klokt, att jag inte ska ha dåligt samvete över att jag längtar, och hon har rätt. Jag borde inte ha dåligt samvete över att jag saknar att snusa på bebis, att bära bebis i min famn, att mata bebis och älska bebis. Jag borde inte ha dåligt samvete, för till skillnad från alla mammor som inte har änglabarn, så har jag missat hela bebisgrejen. Allt som en mamma ska göra för sin bebis, alla dessa vaknätter m.m, allt sådant har jag missat.

Två månader har gått, ibland känns det som om det är ett år eller en dag sedan du gick bort. Alla dagar är olika. Sorgen, ilskan och frustrationen varierar, saknaden och tomheten den består densamma. När jag tittar på bilderna från vår tid tillsammans med dig kan jag inte undgå att le för mig själv. Vet du hur otroligt söt du var? Tänk att något så sött, så vackert och underbart, kan vara så sjukt, så skört?

Jag har din pappa, utan honom hade jag aldrig klarat förlusten av dig. Han har gjort allt för mig, och lite till. När frustrationen funnit sig och jag bara gråtit har ha funnits där för att torka mina tårar. Han har älskat mig igenom allt, varje dag, även när jag verkligen inte förtjänat det så har han funnits där. Du hade älskat din pappa, lika mycket som han älskar dig, som vi älskar dig.

Du kommer alltid att vara våran lille son, vår älskade Elliott, vår lillskruttis. Mamma och pappa älskar dig mer än ord beskriva. Vila i frid älsklingen min, tills vi ses igen <3